tisdag 2 februari 2010

Var sak betyder mycket

Att bara få vara har varit mitt idag och det känns underbart.
Underbart att veta att jag har vågat släppa och tala om hur jag mår och att få må som jag mår.

Idag är första dagen som jag inte har fällt en tår och som jag har fått mått bra hela dagen så bra som det bara har gått
- Ja Största delen av dagen gick åt för att sova då huvudet sprängde.
Kanske var det spänningar över att jag skulle få gå och tala med sköterskan idag
Vad säger man första gången. Ska man säga hur man mår. Ska man hålla nått inne...... 1000 frågor som fick underbart svar
När jag skulle gå därifrån sa jag rakt ut
- Jag trodde att jag skulle komma in hit, sitta och bara gråta tiden av och sedan gå till toaletten efter vatten för att ta ett piller
- Men vännen sa hon till mig - Detta är ditt piller, du har tagit DITT piller genom att komma hit.
Jag gick därifrån och kände en styrka, en lättnad, jag vet att jag kommer att klara detta men måste bara nu lära mig att handera det och se till att lära mig att om det skulle hända igen så att jag vet vad och framförallt var kan jag få hjälp. Hon lovade att hjälpa mig att ta reda på det.

Jag tänker inte lägga ner nån tid direkt nu på att ta reda på vad som har hänt (just NU) utan det som har hänt har hänt men nu ska jag bara vara, och jag ska må bra, göra saker som får mig att må bra ! Självklart ska jag inte bara lägga ett lock på allt utan bearbeta det när jag mår bättre och känner mig redo att gå djupare in i det hela. Djupare in i själen. Djupare in i mig själv.

Men just nu tar jag dagen som den kommer och var minut är en minut försig. Är den inte bra så kommer det en ny och är den bra så fortsätter den bara framåt

Imorgon ska jag vara hemma från arbetsträningsplatsen. Jag får "inte må bra" och det känns underbart.

Jag har ett mål denna veckan som återstår och det är att bara göra en sak. En liten sak per dag här hemma. Det behöver inte synas men jag klarar av att utföra en syssla som i vanliga fall är en självklarhet men för mig är det just att kunna lägga fokus på bara en ända sak. Inte de som finns runt omkring. Ska jag koka kaffe ska jag inte diska samtidigt utan ägna min tid åt att fixa kaffet och förbereda kopparna så att när vattnet har runnit ner så ska jag kunna sätta mig ner direkt och njuta av koppen. Inte känna att en timma efter att jag har diskat tagit tvätt o.s.v så får jag äntligen ta mitt kaffe.

Jag har beslutat mig för att jag kommer att fortsätta att skriva om hur jag mår och vägen tillbaka eller rättaresagt handskas med de som har hänt och vad jag ska göra för att det inte ska hända igen. Efter att ha läst alla mail jag fått även om jag inte har ännu svarat alla då orken ej finns fullt ut har jag funnit en sak

Även om det inte syns så kan den som ser ut att må bäst må sämst och jag ÄR inte ensam. Mig hjälper just nu mest att skriva och läsa om och om igen mailen eller annan kontakt jag fått. Det är de som tar mig vidare och har fått mig att se ljust framåt.

Jag tar en dag i taget och en sak i taget och det får ta sin tid

Kramar till er alla gulliga människor som skrivit till mig på ett eller annat vis. Utan er skulle jag inte känna värmen och viljan att ta mig fram just nu. Tyvärr så har inte telefonen fungerat ännu för mig då orken inte finns där och ett samtal tar all min kraft, men även de kommer.

2 kommentarer:

Ullis/Leva på landet sa...

Så skönt att du fick prata med någon idag som verkligen lyssnade på dig. Hoppas att du får fortsätta med det och att hon kan hjälpa dig vidare. Visst är det kul med vita gåvor. Nu får man spana på.

Kram Ullis

Sara sa...

Härligt att du blev hjälpt av samtalet! Underbart om du ser en liten ljusning! Tänker på dig mycket!
Kram Sara