Rädsla

Jag har blivit skrämd av hur många "idioter" det finns här ute på nätet. När jag startade min blogg så upptäckte jag en gåva med den. Den hjälpte mig att få ur mig känslor bolla med andra om olika åsikter och framförallt så fick den mig att må bra. Tyvärr tog det inte lång tid förrän det fanns nån som skrev en dum kommentar och visst blev man ledsen men man kunde gå vidare. Nu märker man att en dum kommentar är ju inget mot allt de andra. En person som har annvänt sig av det som man har skrivit och vänt det mot en. Ja det tog hårt, men det gick över.

Nu börjar jag undra vad finns det för människor. Vad finner de kul med att sitta och skriva idiotiska inlägg eller ännu värre annvända sig av de jag en annan har skrivit.

Läste på en sida om hur personer som har varit inloggade på Facebook och lagt in kort på sig och sedan under tragiska omständigheter lämnat oss och deras släktingar som sedan kämpar med att få bort bilderna då det dyker upp kort på den avlidne i olika sammanhang. Vad är det som följer efter oss ?

Jag gjorde ju bort mig med min andra sida som jag hade. Köpte ju en donäm och när jag sedan skulle förnya den så köpte jag en butik för 40.000. i USA. Idag kan jag skratta åt det. Jag fick allt nerstängt och allt plockades då bort och jag startade denna istället.

Men nu sökte jag bara för skoj skull efter en sak som jag skrev om då och gissa vad jag fick upp.

Just de inlägg som jag ÄR 100% säker på att jag tog bort fanns plötsligt där. Bara en del av det samt kort men det fanns där.

Idag är jag rädd att skriva ur mitt hjärta hur jag känner hur jag mår, kommer någon någonsin att läsa det. Å andra sidan vem skulle bry sig om att lägga ner tid och läsa det. Ja jag vet inte men det känns inte som att jag kan vara ärlig längre. Jag måste hela tiden läsa om och om igen vad är det jag skriver, kan det skada mig ELLER MIN FAMILJ.

Jag hoppas att jag kan släppa det lite, får försöka utelämna namn bilder på ansikten o.s.v men det känns fel att inte våga. OCH jag vill ju inte sluta med detta. Ni alla betyder ju så mycket för mig och ÄR ett sådant stort stöd ni har blivit en del av mitt liv

Kram